Första halvan av december spenderad i gott sällskap!

Halva december har obemärkt smugit sig förbi och i ärlighetens namn har jag inte pluggat alls så mycket som jag borde, men jag satt som regel att inte missa en chans att ha roligt för att sitta hemma och plugga. Så, därför har jag under de senaste veckorna varit på...

...FEST!...

...hos min granne Mori-san!

Förra torsdagen festade vi loss med hämt-sushi och te samtidigt som vi lyssnade på gamla cd-skivor. Helt klart en dam med bra musiksmak! Dessutom var sushin jättegod. Den här veckan gjorde vi gryta med ris till, vilket blev en hit även det.

Hämtsushi med min vän Mori.

Så, från en fest till...

...EN ANNAN FEST...

...så var jag på fredagen hos min adoptivfamilj (för er som inte förstår referensen så har jag i tidigare inlägg berättat om familjen Mitsunaga som ger mig matlådor varje morgon och diverse presenter). Vi åt temakisushi, dvs sushi som man själv viker, och tempura, dvs friterade grönsaker och fiskbitar.

Oshakushimasu?

Dessutom har jag lärt mig en helt revolutionernade sak: sushi är INTE bitar av ris med fisk eller grönsaker till. Det är själva riset blandat med diverse smaksättande ingredientser. Världen är upp och ner och jag är fortfarande i återhämtningsfas.

Kobe. Midori-chan. Europeisk mat. 


Följande lördag tog jag mig för första gången till Kobe, en stor stad cirka en timme från Kyoto med tåg. Och knappast kan två städer vara mer olika! Om Kyoto känns mysigt, med urgamla träbyggnader, trånga gränder och tempel i vart och varannat gathörn så är Kobe raka motsatsen! Kobe är luftigt och rent med höga byggnader och öppna gator. Staden pulserar av modernitet och är starkt påverkad av både kinensiska och europeiska influenser. Detta märks både i arkitektur och matkultur!

Kobe sett från hamnen en solig vinterdag.

Stilrena och moderna staden Kobe.

En blandning av diverse kulturer: japanska damer i kimonos med europeisk hårupsättning
framför ett hus byggt i europeisk stil.

Pizza! Med Midori! :D

Efter att ha vandrat omkring på måfå en stund efter en trevlig restaurang att avsluta dagen med hittade jag och Midori av en slump ett superspännade evenemang. En grupp glada japaner hade anordnat mochitillverkning i ett gathörn enligt gammalt tillverklningssätt - och passerande människor inbjöds att delta i tillverkningen! Verkligen en superhäftig grej och det fick mig att fundera en del på hur man skapar gemenskap mellan människor. Var det kanske inte bättre förr när man lade mer tid på hushållsaktiviteter och enklare sysslor men gjorde det TILLSAMMANS (med familjen, grannarna etc.)? Micron är praktisk, men är meningen med livet att spara så mycket tid som möjligt (för att göra vad?)?

Först kokas mochi-riset...

...sedan bankar man på det tills man tröttnat...

... och så blir det så HÄR gott!

Suweeden (= "Sverige" på japanska)

Här är lite roligheter jag hittat angående mitt kära hemland!

En poster på tåget om skandinaviska specieliteter. Är en norsk kubbe, eller kanske skandinaviskt te
rekommenderad av svenska kungafamljen kanske årets julklapp i Japan? Varmt och mysigt enligt postern!

Hittade en butik med bland annat Felix pulvermos, Felix rödbetor, norsk rökt lax och RIKTIG ost. :D

Standardfrågor om Sverige involverar nivån av kyla, norrsken och om engelska är modersmål!

En fullspäckad dag i Otsu

Slutligen några bilder från vackra Otsu, en närliggande stad vid Japans största sjö, Biwasjön, till vilken jag och min vän Yumiko åkte idag. Utan att spendera allt för mycket pengar åkte vi och kollade på Ishiyamadera, templet vid vilket den superkända japanska romanen Genji Monogatari ("Sagan om Genji") skrevs för 100-tals år sedan. Den räknas som Japans äldsta roman.

Ishiyamadera - trots att höstlöven fallit så var det otroligt vackert!

Jag och Yumiko vid en sten.

Genji Monogataris författarinna: Murasaki Shikibu.

Söta Yumichan!

Träd vid Ishiyamadera.

Fina färger!

Fantastisk lunch! Minns inte vad allt hette men det var GOTT och personalen hade kimono på sig!

Dagens stora händelse var dock en åktur på båten Michigan på Biwasjön. Så vackert att vara på vattnet och kolla på utsikten medan båten lunkade fram. Tyvärr pågick åkturen endast en timme och var en aning kommersialiserad då en skränig guide pratade i ett och en man försökte sälja oss ett foto som minne för hutlösa summor. Hade vi fått åka lite längre och hade det inte varit så förbenat kallt så hade det nog varit en fantastisk upplevelse.

Vi var på en båt.

Man på båten som matar fåglar!

Några som jobbade på båten.