Kyoto University

Huvudingången och Kyoto-us berömda klocktorn.

Nu har jag börjat universitetet i Kyoto! Av den anledningen så kommer jag troligtvis vara ganska upptagen framöver och posterna kommer bli färre. Vill passa på och tipsa om min medy-are i Kyoto, Marcus Johanssons blogg för den som är intresserad av praktisk upplysning gällande språkstudier och utlandsstudier i Japan:

http://blog.liu.se/marcusjohansson/

Superbra blogg! Skönt också att ha någon mer från samma program at bolla idéer med gällande kursval och liknande. Just verkar det bli följande kurser för min del:

Mån: Robotik
Tis: Termodynamik och statistik, Industriell ekonomi
Ons: Reglerteknik, Introduktion till mekatronik
Tor, fre: fria studier.


Utöver det kommer jag ta några språkkurser i japanska. Vet ännu inte vilka men jag skrev prov igår för att kontrollera min japanskanivå (gick rätt så dåligt, haha, så jag förväntar mig den sämsta gruppen). Jag tänker satsa hårt på japanskan denna termin så att jag förhoppningsvis kan klara av studierna bättre nästa termin. Jag har ännu bara haft en lektion (robotik) och nivån på språket var otroligt hög. Efteråt var jag helt slutkört i huvudet och det kändes som jag redan låg efter. Dock så känner jag mig väldigt motiverad till att lära mig japanska ordentligt och klara av studierna.

Yoshida camus, södra ingången.

Campusområdet är livligt även på kvällen.

Min cykel är min bästa vän, precis som i Linköping.

Så hur har då min tid varit hittils?

En aning ensamt kanske. Jag känner ännu inte så många och det är lite svårt med kommunikationen med de infödda. I söndags råkade jag dock ramla in på Katolska Kyrkan i Yamashina-kus 60-årsfirande vilket var mycket spännande! Från början var det ett ganska städat litet kalas med snittar och kycklingben. Jag pratade med massa japaner även om jag inte kommer ihåg några namn och ganska ofta förstod jag inte alls vad de pratade om. Som jag så ofta upplevt här i Japan blev jag mycket väl omhändertagen och välkomnad. Jag kommer nog fortsätta gå till denna kyrka och se om gemenskapen växer . För er som inte vet det så är alltså Katolska kyrkan i Japan, precis som i Sverige, en minoritetskyrka (kanske marginellt större?) och jag tror att detta bidrar till att skapa en viss sammanhållning, vilket jag upplevt som positivt hittils.

Efter ett tag så började dock festen bli mindre städad då det var fri tillgång på öl och vin. Några damer ställde sig och förberedde nudlar och någon kom med bakelser från bageriet. Överlag kände jag mig otroligt förvirrad men jag nöjde mig med att titta på allt som hände och sen när jag gick hem var jag helt slut i huvudet men myckt glad! Jag spenderade resterande tiden på dagen med att vandra runt i bergen precis bakom mitt hus. Ibland var det riktigt kusligt och jag visste inte riktigt vart jag gick. Men vacker var det!

Över och ut! /Emelie